Fäbojäntan....

...men inte som ni kommer ihåg henne...: O



I bakgrunden syns Gåva, en gammal skrabba, som jag tycker mycket om. Efter en katastrofal Fäboddag, bröt hon benet, får se om hon lever efter helgen. Här hade vi kämpat för att få hem henne, efter massor av smärtstillande och hejarop. Om jag ser sliten ut, beror det på att jag verkligen ÄR det.



Lägg märke till det snygga partytältet i förgrunden, det är tidsenligt....ser ut som om jag har en tomteluva på huvudet, men det är mitt finaste huckle....

I övermorgon åker Zack hem. Å vad det har varit roligt att haft honom här, vi har fått vara med om så mycket och jag kommer att sakna hans sällskap grymt! Han är en sån klok och fin  pojke. Jag har fått beröm från var och varenda människa som kommit i kontakt med honom, för att han är så fin. Så mycket av berömmet kanske jag inte ska ta åt mig, men det är ju iallafall tack vare mig, som han finns. Gullungen.

Skulle lagt in bilder på honom också, men jag har inga, de finns hos http://hontass.blogg.se/

Jag höll på att städa i ett förråd bakom mjölkrummet, i fredags, innan dagen ändade i katastrof. Zack såg det som sitt ansvar att ta hand om och guida besökarna, vilket han gjorde med bravur. Jag kunde inte låta bli att lyssna när han kom in med en mamma med två små barn.

"Och här har vi ladugården, det är här vi tar in korna två gånger om dagen för att mjölkas. Mjölken kommer i ledningen här och ned i tanken genom röret."

Och så kom de tillbaka ut i mjölkrummet:

"Här är själva mjölktanken med sitt innehåll. Den rymmer fyrahundra liter mjölk, men sist mjölkbilen var här hade vi 520 liter"!

"Oj" sade mamman, "vad gör ni då"?

"Vi tar ur röret och fyller i krukor, och när mjölkbilen tömmer tanken häller vi i resten"...

Ett sus gick genom en imponerad skara...

Min lille pojke, han var så mån om att alla skulle ha det bra. Och om en särskild gubbe, lyssnat på honom, när Zack sade åt honom att han inte skulle gå ut med hunden bland korna om han inte ville bli anfallen, så hade en särskild gubbe ej blivit skadad, och hunden ej sprungit till skogs. Men kanske tyckte gubben att en tolvårings ord, inte vägde särskilt tugnt.

Nåja, alla andra som Zack sade till, lämnade hundarna vid husen och gick runt vallen, utan problem.

Allt detta skulle kräva en egen blogg, det finns en historia bakom kornas galenskap, om vi hade vetat hur tokigt det skulle bli, hade vi ställt in hela dagen.

Nä nu ska jag göra kväller, upp i svinottan igen, efter en fin helg!

Nattinatt

Kommentarer
Postat av: monica

hoppas gubben som blev nerbrottad av korna fått sig en tankeställare, han ångrar förhoppningsvis bittert att han inte lyssnade på zack.

kempeklem till dej från mej.

2010-07-07 @ 00:32:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0