morhontass

Så har det än en gång hänt! Kära vännen från barndomen- även om vi inte just umgicks då- har varit på besök med sin fina familj! Det är en tradition vi kommer att hålla fast vid!

Anki- alias http://www.undertoppluvan.blogspot.com/ , Per och David har varit på besök hos mig, på fäboden. Jag hoppas och tror att de fick en härlig upplevelse!

Anki



Per


...och David! Snygga killen!!!

Medan jag mjölkade korna, gjorde de sig hemmastadda, samt tände grillen i det härliga eldhuset, som är gammalt som jorden själv, men som tidigare stått på en annan plats i Dalarna.

Vi åt så gott, satt och språkade en stund, drack lite vin och några öl, sedan gick vi till sängs. Familjen i storstugan, och jag i min pig-kammare. Det sista jag sade innan jag stängde dörren var, att den här kan gå i baklås....Låset är av ett gammaldags enkelt slag, där man för en järn-ten in i en sorts märla. Om man inte låser måste man ha dörren vidöppen och det är klart, att det hade ju gått det med. Hur som helst låste jag, det brukar gå bra.

På natten, blev Per kissnödig- man vill gärna bli det efter någon öl eller två. Dörren var baklåst som bara den. Pelargonerna flög från fönsterbrädan, och ut fick han hoppa, genom fönstret. Man får ju tänka att det var bra att vi bodde på nedre botten och inte tre våningar upp....

Min klocka ringde inte på morgonen, eftersom jag glömt att ändra mitt "återkommande alarm". Jag skulle ha kryssat i lördag. Det gjorde nu inte så mycket, eftersom jag vaknar av mig själv, grejen var bara det att jag var ohyggligt kissnödig, efter att ha sovit en hel natt med öl i blåsan. Jag rusade upp, slet i dörren, slog på låset som satt tvärfast. Intill farstun, där jag stod och krökte knäna, finns ett förråd. Jag fick för mig att jag sett en lucka  i väggen där, slet upp dörren och visst fanns det en lucka att hoppa ut igenom...

Jag ska iallafall skaffa en potta, en riktigt gammaldags potta att ha under pigsängen.

Morgonmjölkningen flöt på utan bekymmer. Sedan diskade jag, vännerna vaknade och visade sig samt började böka med att få ordning på det vi rört till under kvällen.

När jag diskat mjölkledningen och skulle börja köra igenom rent sköljvatten, hörde jag att vacuumpumpen gjorde ett ljud som den inte borde. Man kan leva utan nästan allting utom luft och vacuumpumpar!!!!

Jag sprang till knappen för att slå av det som höll på att gå sönder, men innan jag hann trycka, small det så att jag trodde att hela fjuset (lagårn) skulle flyga i luften.

Vacuumpumpar går aldrig sönder men OM de gör det, så är det på en lördag eller söndag när det inte finns några reparatörer. På något egendomligt vis fick jag tag på en reparatör i Rättvik, som kopplat sitt telesvar fel. Jag kom till hans personliga, istället för företagets. Jag skulle blivit hänvisad till Uppsala om det varit rätt. Killen hade semester, kom från Turkiet häromdagen, men han hörde på min röst på telesvar, att jag var knäckt.

Han ringde upp mig, och var sådär avskyvärt trevlig och snäll, som jag skulle vilja vara själv jämt. "Visst jag kommer inom en timma...."

Jag vågade inte kyssa honom när han kom, även om han inbjöd till det!


Här är iallafall hans bil! Jag älskar åsynen av den!

Remskivan, där drivremmen sitter fast, hade lossnat, det var ett ganska enkelt fel, men omöjligt att åtgärda utan de rätta verktygen. Jag hade fått hålla på tills kvällen med att få bort skyddsplåten bara....

Jag ska skicka in "Dagens ros" till Joel, min frälsare och vän!

Nu ska jag gå och lägga mig, upp i svinottan och åka de fyra milen till jobbet---men rackarns skönt att slippa åka dit på eftermiddagen imorgon....

Nattinatt gott folk